”Jag har ont i axeln när jag lyfter armen uppåt.”
Det är en mening jag hör flera gånger i veckan. Och jag ställer alltid samma fråga:
”Vet du VARFÖR det gör ont?”
De flesta svarar: ”Nej… förmodligen någon inflammation, spända muskler?”
Och här börjar problemet.
För utan diagnos – är varje behandling ett skott i mörkret.
Du kan massera, stretcha, mobilisera… men om du inte vet vad som orsakar smärtan – arbetar du i blindo.
Därför börjar jag alltid med diagnostik i min praktik. Och ett av de viktigaste verktyg jag har är diagnostiskt ultraljud (muskuloskeletal ultraljud).
I den här artikeln förklarar jag vad ultraljud är inom manuell terapi, hur det fungerar, vad vi kan se och varför det förändrar hur jag arbetar med patienter.
Vad är ultraljud i manuell terapi?
Ultraljud (även kallat muskuloskeletal ultraljud eller MSK-ultraljud) är en avbildningsmetod som använder ultraljudsvågor för att skapa bilder av mjukvävnader i realtid.
Hur fungerar det?
Ett ultraljudshuvud skickar höga frekvenser av ljudvågor (vanligtvis 5-15 MHz) in i kroppen. När vågorna studsar tillbaka från olika vävnader (muskler, senor, ligament, ben) skapar enheten en bild på skärmen.
Nyckelfaktorn vs röntgen eller MRI:
- Röntgen – visar bara ben, inte muskler/senor
- MRI – utmärkt bild, men statisk (måste ligga stilla), dyr, lång väntetid
- Ultraljud – bild i realtid, ser rörelse, tillgänglig direkt i kliniken, säker
Ultraljud låter mig se vad som händer i patientens kropp under rörelse – inte bara på en statisk bild.
Vad kan man se på ultraljud?
Ultraljud är oerhört effektivt för att bedöma mjukvävnader:
1. Senor
- Skador, delrupturer, totala rupturer
- Inflammation (tendinit)
- Degeneration (tendinos)
- Förkalkning (kalciumavlagringar)
Exempel: Supraspinatussenan i axeln (vanligaste orsaken till axelsmärta)
2. Ligament
- Delrupturer, töjningar
- Tillstånd efter skador (t.ex. vrickad fotled)
- Ledstabilitet
3. Muskler
- Muskelrupturer
- Intramuskulära blödningar
- Ärrbildning efter skador
- Spänning och fiberstruktur
4. Leder
- Vätska i leden (effusion)
- Ledens rörelse i realtid
- Broskstatus (delvis)
- Förtjockningar, inflammatoriska förändringar
Exempel: Käkleden (TMJ) – jag ser hur ledskivan rör sig under öppning/stängning av munnen
5. Nerver
- Nervkompression
- Nervförtjockning (vid kronisk kompression)
- Nervens väg genom vävnader
Exempel: Nervus medianus i handleden (karpaltunnelsyndrom)
6. Bursor (slemsäckar)
- Bursit (inflammation)
- Vätska i bursa
- Väggförtjockning
Exempel: Bursa subdeltoidea i axeln (bursit)
Varför ultraljud förändrar hur jag arbetar?
Före ultraljud:
Patient: ”Jag har ont i axeln.”
Jag: palpation, manuella tester, rörlighetsbedömning
”Det verkar vara ett problem med supraspinatussenan. Vi börjar behandling.”
Problem: Jag är inte säker. Jag kan ha fel. Jag arbetar baserat på symtom, inte struktur.
Efter införande av ultraljud:
Patient: ”Jag har ont i axeln.”
Jag: palpation, manuella tester, ultraljud
”Jag ser en delruptur av supraspinatussenan + lite vätska i bursa subdeltoidea. Ingen förkalkning. Det är goda nyheter – vi kan behandla detta utan kirurgi.”
Skillnad: Jag vet EXAKT vad problemet är. Behandlingsplanen är precis.
Exempel från klinisk praktik
Fallstudie: Axelsmärta – inte bara senan
Patient, 42 år, fysiskt arbete
Sökte för axelsmärta under 4 månader. Smärta vid lyft av arm över axelhöjd. Hade provat massage – ingen effekt.
Manuell undersökning antydde:
- Problem med supraspinatussenan (provocerande tester positiva)
- Begränsad rörlighet i axelled
Ultraljud visade:
- Supraspinatussenan – ingen skada (såg normal ut!)
- Istället: förkalkning i infraspinatussenan (5mm kalciumavlagring)
- Dessutom: vätska i bursa subdeltoidea (inflammatorisk reaktion)
Detta förändrade behandlingsplanen helt.
Om jag inte gjort ultraljud skulle jag behandlat fel sena. Med ultraljud visste jag att:
- Problemet var förkalkning (inte ruptur)
- Behov av riktad behandling för att reducera förkalkning
- Försiktig mobilisering nödvändig (aggressiv kunde förvärra)
Resultat efter 6 veckor: ✅ Smärta minskade från 8/10 → 2/10
✅ Full rörlighet i axel
✅ Återgång till arbete utan begränsningar
Förkalkningen var fortfarande synlig på ultraljud (strukturer som ibland inte försvinner), men slutade orsaka smärta. Kroppen anpassade sig.
När använder jag ultraljud i praktiken?
Jag använder inte ultraljud för varje patient. Jag använder det när:
1. Manuell undersökning ger inget entydigt svar
Exempel: Knäsmärta – kan vara sena, ligament, menisk, vätska i led. Ultraljud visar exakt vad.
2. Misstanke om strukturell skada
- Möjlig senruptur
- Misstänkt ligamentruptur
- Blödning efter trauma
- Vätska i led
3. Kronisk smärta utan tydlig orsak
Ibland har patienten smärta som inte försvinner trots behandling. Ultraljud kan visa dolt problem (t.ex. liten förkalkning, adhesioner, kronisk inflammation).
4. Kontroll av behandlingsprogression
För vissa patienter gör jag ultraljud före behandling och efter några veckor – för att se om strukturer läker.
5. TMJ (käkled)
Ultraljud av käkled är min specialitet. Jag ser hur ledskivan rör sig, om det finns subluxation (uthopp), om det finns degenerativa förändringar.
Ultraljud vs MRI – när vad?
Patienter frågar ofta: ”Är ultraljud samma sak som MRI?”
Nej. Det är olika verktyg för olika syften.
Ultraljud:
Fördelar:
- ✅ Bild i realtid (ser rörelse)
- ✅ Tillgängligt direkt i kliniken
- ✅ Smärtfritt, säkert (ingen strålning)
- ✅ Billigt
- ✅ Kan jämföra höger/vänster sida live
Nackdelar:
- ❌ Ser inte djupt (ben blockerar vågor)
- ❌ Beror på operatörens kunskap (måste veta var man ska leta)
- ❌ Ser inte allt (t.ex. menisk i knä – bättre MRI)
MRI:
Fördelar:
- ✅ Utmärkt bild av alla strukturer
- ✅ Ser djupt (ben, ryggmärg, hjärna)
- ✅ Standardiserad (varje radiolog ser samma)
Nackdelar:
- ❌ Statisk bild (ser inte rörelse)
- ❌ Dyrt
- ❌ Lång väntetid (veckor/månader i offentlig vård)
- ❌ Klaustrofobi (slutet utrymme)
När hänvisar jag till MRI istället för ultraljud?
- Misstanke om meniskskada i knä
- Misstanke om diskbråck (ryggmärg)
- Misstanke om djup skada (t.ex. höftledsskada)
- När ultraljud inte ger svar
Ofta använder jag båda: Ultraljud som första steg (snabbt, tillgängligt), MRI när mer information behövs.
Begränsningar av ultraljud – vad kan man INTE se?
Ultraljud är utmärkt, men har begränsningar:
❌ Ben – ser bara benytan, inte insidan (röntgen/MRI bättre här)
❌ Djupa leder – t.ex. höftled (för djupt för ultraljud)
❌ Menisker i knä – delvis synliga, men MRI bättre
❌ Ryggmärg – endast MRI
❌ Lungor, inre organ – inte min specialitet (för läkare)
Säkerhet med ultraljud
Är ultraljud säkert?
JA – helt och hållet.
- Ingen strålning (till skillnad från röntgen/CT)
- Smärtfritt
- Kan användas upprepade gånger utan risk
- Säkert för barn, gravida kvinnor
- Inga biverkningar
Därför kan jag göra ultraljud även flera gånger under behandling – för att kontrollera hur vävnad läker.
Min enhet – CHISON
Jag arbetar med ett portabelt ultraljud CHISON – professionell enhet med hög bildupplösning.
Varför CHISON?
- Hög bildkvalitet (ser detaljer i senfibrer)
- Kompakt (kan ta med på hembesök!)
- Olika sondtyper (för ytliga och djupare strukturer)
- Real-time imaging (livebild under rörelse)
Det här är inte en ”leksak” – det är professionell medicinsk diagnostisk utrustning.
Ultraljud i TMJ-behandling (käkled)
Detta är min specialitet.
Vad ser jag på ultraljud av käkled?
- Ledskiva – är den på plats, hoppar den ut (subluxation)
- Rörelse vid öppning/stängning av mun – ser om ledskivan rör sig normalt
- Vätska i led – tecken på inflammation
- Degenerativa förändringar – förtjockningar, ojämnheter
- Muskelspänning – m. masseter, m. temporalis
Exempel:
Patient klagar på ”klick i käken + smärta”.
Ultraljud visar:
- Ledskivan hoppar ut vid öppning (subluxation med reposition)
- Lite vätska i led
- Förtjockning av ledkapsel
Behandlingsplan:
- Intraoralt arbete (mobilisering av ledskiva)
- Kraniosakral terapi (balansering av hela systemet)
- Utbildning (undvik breda öppningar, tuggummi)
Utan ultraljud – skulle jag arbeta i blindo. Med ultraljud – vet jag exakt vad jag ska göra.
Ultraljud och manuell terapi – hur kompletterar de varandra?
Ultraljud ersätter inte manuell terapi.
Det är ett diagnostiskt verktyg som hjälper mig planera behandlingen bättre.
En typisk session med ultraljud ser ut så här:
1. Anamnes (problemhistoria, symtom)
2. Manuell undersökning (rörlighet, provocerande tester, palpation)
3. Ultraljud (bekräftelse av diagnos, strukturbedömning)
4. Behandlingsplan (nu vet jag vad och hur jag ska behandla)
5. Manuell terapi (mobiliseringar, neuromanipulation, vävnadsarbete)
6. Kontroll-ultraljud (efter några sessioner – läker vävnaden?)
Vad kostar ultraljudsundersökning?
I min praktik:
- Ultraljud som del av första besök – ingår i konsultationspriset
- Kontroll-ultraljud (kontroll av behandlingsprogress) – låg extra kostnad
Har varje fysioterapeut ultraljud?
NEJ.
I Sverige (och Polen) har mycket få fysioterapeuter/manuella terapeuter tillgång till ultraljud i sin klinik.
Varför?
- Kostnad för enheten (professionellt ultraljud kostar 50 000 – 200 000 SEK)
- Kräver specialistutbildning (måste kunna tolka bilder)
- Alla ser inte behovet (vissa arbetar endast manuellt)
För mig är det en game changer. Ultraljudsdiagnostik höjer kvaliteten på mitt arbete och ger patienter säkerhet att jag vet vad jag behandlar.
Ultraljud i manuell terapi är diagnostik som förändrar allt.
Tack vare ultraljud:
- Vet jag EXAKT vad problemet är (gissar inte)
- Kan utesluta allvarliga skador (rupturer, omfattande skador)
- Ser behandlingsprogress (läker vävnaden)
- Kan visa patienten vad som händer i kroppen
Det ersätter inte manuell terapi – det kompletterar den och gör den mer precis.
Om du har kronisk smärta som inte försvinner trots behandling, om du misstänker senskada/ligamentskada, om du vill veta VAD som faktiskt orsakar problemet – kan ultraljud ge svar.
Hembesök möjliga (portabelt ultraljud!).
Kontakt
Friskvård Ewa & Piotr
Manuell terapi | Ultraljudsdiagnostik | TMJ | Kraniosakral terapi
📍 Trelleborg och närområdet (hembesök möjliga)
📱 076 343 84 22
🌐 www.fysiofriskvard.se